Välkommen.

Jag tror jag precis kommit till den åldern där man borde börja veta vad man vill göra med livet. Vänner och bekanta runtom mig börjar prata om vad dem vill göra med sitt liv. Vilken utbildning de vill införskaffa sig eller vilken arbetsposition som lockar och motiverar. Ofta har jag fått höra att man ”aldrig kan drömma för stort” och att man SKA drömma stort. Ha höga mål och våga satsa tid och energi på att komma så långt som är möjligt. Tyvärr brukar detta innebära att en dröm inte är tillräcklig om den inte innefattar framgång UTÅT. Som att drömmen inte annars räcker till. Varför är det så fel att få bara vara nöjd med livet som det är i all sin enkelhet?

Jag har inget grandiost jobb och drar inte in en fet lön i slutet på månaden. Har ingen fin utbildning (inte ens gymnasiet) och är inte släkt med känd musiker bosatt i något exotiskt land. Varje dag sväljer jag tabletter för att fungera. I åtta år gick jag till en psykolog minst en gång i veckan och hade regelbundna besök med specialistläkare från lite varstans. Allt för att bara fungera. Mina drömmar var nog aldrig speciellt höga från början, och inte blev dem större med åren.

Men vet du vad?

Det gör inte ett dugg.

Jag har tur. En enorm tur. För jag känner mig helt tillfredsställd med livet precis som det är. Jag behöver inget mer för att må fantastiskt. Jag har inga stora drömmar som får mig att känna mig otillfredsställd med min livssituation. Mitt bagage är tungt, jag har fightats hela min uppväxt mot en sjukdomsbild jag genuint hatat. Det har varit svårt och jag har velat ge upp. Dock har jag gång på gång rest mig upp och blivit något nöjdare med livet för varje gång jag tagit mig upp på fötter igen.

Det har varit en intressant resa jag gärna tar med dig på. Både min dåtid, nutid och framtid ska få träda fram i skrift. Kanske mest för min egen skull, förhoppningsvis något för din. Jag lever med en demon. En inre demon som aldrig kommer lämna mig…

Men vi har utvecklats till att bli riktigt goda vänner.

Välkommen till mitt liv och konsten att leva med bipolär sjukdom.